Ett väldigt roligt och enkelt sätt att motionera och aktivera din kanin är att ta ut den i sele flera gånger i veckan, beroende på hur varmt eller kallt det är ute och om du har inne/utekanin.

Text och Foto: Nathalie Månsén

Nu har vi kommit till del fem i artikelserien om inavel. I denna del får du nytta av kunskaperna i del fyra i denna artikelserie, om homozygot och heterozygot.

Inavel – ökar homozygotigraden – minskad genetisk variation

När man inavlar får avkomman samma gen i dubbel uppsättning. Detta har vi gått igenom tidigare. Om du tittar på den inavlade ungens gener i bilden nedan så ser du att den lila genen finns det två stycken av. Alltså är denna unge homozygot i ett av sina genpar för den lila genen.

Inavel ökar chansen att samma gen kommer i dubbel uppsättning i genparet = homozygot (två lika varianter av gener(alleler) i genparet). Alltså ökar inavel chansen att fler genpar blir homozygota = ökad homozygotigrad.

Jämför med en kanin som inte är inavlad. Den är heterozygot i båda genparen som visas i bilden. Som du kan se har kaninen som inte är inavlad flera olika gener (4st – 4 olika färgkulor/gener). Den inavlade individen har endast tre olika gener (3st olika kulor/gener), då den lila genen finns x2.

Inavel leder alltså till att fler genpar blir homozygota. Det blir färre varianter av olika gener – färre alleler. Detta minskar variationen av gener, även kallad genetisk variation. Detta är den främsta nackdelen med inavel.

Text och bild: Sandra Magnusson

Detta är en superkul leksak för din kanin. Perfekt att ge sin kaninkvällsmat på ett underhållande sätt. Öppna skjutluckan och lägg i önskad mängd mat/godis och skjut igen till den svårighetsgrad du vill ha, lägg den på golvet/i buren och låt din kanin klura ut hur den ska göra för att få innehållet!

Bollen finns i olika märken men det vanligast är Trixie, och då finns den i färgen gult eller blått (finns i grön också men är lite svårare att få tag på). En del kaniner kan ha lite svårt att förstå sig på denna leksak, medans vissa andra förstår den direkt. Alla är individer, så har tålamod. Det är en skjutlucka på bollen så man kan ställa in hur mycket den ska vara öppet, alltså hur lätt kaninen ska ha att få ut maten/godiset. Det ska vara någonting kaninen tycker om, så att den kommer vilja rulla bollen för att få ut det. När kaninen rullar bollen så kommer det sedan att trilla ut godis/mat ur hålet som kaninen äter, då förstår den sambandet, när bollen rullas kommer det godsaker. Tänk på att inte lägga i förstora bitar, utan de måste gå att få ut ur öppningen. Grönsaker kan lätt klibba sig fast och vara svåra att få ur för både dig och kaninen, undvik det.

Till nybörjare rekommenderas att ha den öppet helt, tills kaninen förstår. Efter det kan du öka svårighetsgraden. Det är morotsmönster på bollen som gör att det blir lite svårare att rulla, vilket är ett minus. Annars är det bara positivt med denna aktivitetsboll.

När din kanin har förstått sig på detta och vet hur man gör kommer den tycka det är jätte roligt och vara sysselsatt ett tag. Det är även jätte roligt att titta på och se hur kaninen bär sig åt för att få ut godsakerna.

Text och Foto: Nathalie Månsén

Har du varit på en hopptävling har du säkert stött på en och annan domare. Domaren har på tävling en viktig uppgift och när det gäller tävlingsbanan är det domaren som bestämmer och har yttersta ansvaret.

Ansvar för banan

Förutom uppgiften med att anteckna fel, tid och placering av ekipagen i klassen har domaren andra uppgifter. Domaren är den som har yttersta ansvaret för tävlingsbanan. Det är hon/han som bestämmer hur banan ska se ut, vilka hinder och kombinationer som ska finnas med, antalet hinder, avstånd mellan hinder och höjden på hinderna som sätts efter respektive klass. Domaren kontrollerar även banan noga så att hinderna är rivbara åt båda hållen och att bommarna ligger bra på kramporna/märlorna (inte för hårt ”klämmer” och inte för löst ”hänger”).

Domaren bestämmer även maxtid och innan en klass drar igång nämner ofta domaren:

• Sitt namn
• Klass (vilken klass som ska startas)
• Maxtid
• Bedömning (bedömningsform)
• Antal till final (om bed C)

Framhoppning

Domaren har även ansvar för framhoppningen vilken också måste följa en del regler.

Under loppet

Under varje lopp som ett ekipage gör så följer domaren varje ekipage. Han/hon håller koll på antalet fel (rivna hinder/ev. korrigeringsfel) och tid. När det återstår 30sekunder av maxtiden säger domaren detta högt för att du som förare ska höra ”30 sekunder kvar”. Likaså när det återstår 10sekunder av maxtiden.

En viktig del under loppet är att domaren håller koll på hur ekipaget samspelar. Idealet är att du som förare ska gå bakom kaninen och att kaninen ska röra sig framåt av egen fri vilja. Det finns saker som domaren kanske påpekar för dig och som hon/han vill du ska ändra på. Ibland kan man vara nervös och då kanske det visar sig genom att man petar för mycket på kaninen. Kanske smackar du omedvetet på kaninen inför varje hinder. Det finns som sagt en massa saker som är mindre önskvärda.

Viktigt!

Om du inte förstår vad domaren menar när du får en tillsägelse under ditt lopp så gå direkt fram till domaren efter att du gått i mål/tiden gått ut. Be domaren att förklara en gång till. Ibland är det inte lätt att förstå vad domaren menar. Inte helt sällan är det så att som domare är det inte alldeles enkelt att förklara en del saker kortfattat så då kan det vara bra för er båda att du kommer fram.

Text och bild: Sandra Magnusson

Vi tar den här artikelserien i små steg. Här kommer del sex och nu är det dags att använda våra kunskaper. I denna del går vi in på varför det är viktigt att ha flera olika gener i genparet (heterozygot).

Flera olika gener – en fördel

Nu kan vi börja förstå en eller egentligen två av de stora nackdelarna med inavel. Som du kan se i bilden så har kaninen som inte är inavlad fler olika alleler (varianter av gener) än kaninen som är inavlad (räkna antalet olikfärgade gener/alleler).

Immunförsvaret påverkas således negativt av inavel.

 

 

Genetisk variation är ett uttryck som ofta används inom genetiken. Kaninen som har flera olika gener (ej inavlad) har en större variation av gener (4st) jämfört med den inavlade individen som har 3st olika gener. Den icke inavlade individen har således en större genetisk variation (fler varianter) än den inavlade individen.

Text och bild: Sandra Magnusson

Många pratar om klickerträning idag. De vill lära sin kanin stå på bakbenen, snurra eller kanske komma när de kallar på den och får tipset att använda klickerträning. Men vad är klickerträning egentligen?

Klickerträning bygger på ett koncept för inlärning som är utvecklat av psykologen B.F. Skinner. Detta koncept kallas operant betingning och handlar om inlärning genom handling –> konsekvens, med flera olika undergrenar. Positiv förstärkning, negativ förstärkning, positiv bestraffning, negativ bestraffning, tillintetgörande är de undergrenar som går in under den inlärningspedagogik Skinner arbetade fram. När markeringen, förstärkningen eller bestraffningen kommer så lär sig djuret om beteendet var rätt eller fel. Den gren som klickerträningen ligger under är positiv förstärkning.

Positiv förstärkning innebär att man lär ut genom belöning, aldrig bestraffning. Man menar att ett beteende som belönas kommer att utföras och förstärkas, medan ett beteende som ignoreras kommer att försvinna. 

Inom klickerträningen är den positiva förstärkningen en klicker, en liten dosa som kan klicka med ett ljud som låter likadant varje gång man klickar. Man använder en sådan dosa istället, eller tillsammans med beröm eftersom att ett ”bra” eller ”duktig” från din mun inte kommer att låta precis likadant varje gång du säger det. Detta kan förvirra och försvåra inlärningsprocessen. Dessutom kan du klicka precis när rätt beteende utförs, vilket ger en väldigt tydlig och specifik signal för vad som var det önskade beteendet. För att göra klickern positiv har man oftast en inlärningsperiod då man kopplar klicket till något positivt, t.ex. tillgång till en leksak, godis eller kel.

Nästan alla djur går att träna med klickermetoden. Hundar, katter, hästar, kor, grisar, får och såklart våra kära kaniner har alla visat upp att de kan lära sig mängder av avancerade trick när en klicker funnits med i inlärningsprocessen. Dessutom bekräftar många att klickern är ett mycket användbart redskap när det gäller att jobba med rädda, arga och stressade kaniner. Mer om det senare.

Text och Foto: Emma Almquist

Klickertränade kaniner som utför trix:

Kanske har du hört att djuren kan bli sjuka / få defekter om man inavlar? Detta är delvis sant, men det är inte hela sanningen. Denna artikel i följetången om inavel beskriver just hur det kan uppstå sjukdomar/defekter då man inavlar.

Lethala anlag

När man nämner begreppet ”inavel” är det många som direkt säger att det leder till uppkomst av defekter och sjukdomar. Detta är delvis sant men inte helt. Det är inte inavel i sig som gör att det dyker upp defekter hos djuren. Inavel ”skapar” inte defekter utan det kan komma att ”plocka fram” defekter som annars ligger dolt i generna hos en individ. Gener som bär på sjukdom/defekt – sjukdomsanlag kallas lethala.

Dominanta och recessiva anlag

För att bättre förstå hur defekter kan ”komma fram” genom inavel är det bra om man förstår vad dominanta och recessiva gener är. Det man ska veta är att många sjukdomsanlag (gener som ger sjukdom/defekt) är recessiva. De kan bäras dolt i kaninens arvsmassa (gener) utan att de gör kaninen sjuk.

Denna förklaring är kanske inte så lätt om man inte vet vad recessiva och dominanta gener är för något:

Förstod du bättre? Inte? Vi tar ett exempel:

Det ena pappret är blått och det andra är genomskinligt. Det blåa pappret = dominant anlag (gen) och det genomskinliga = recessivt anlag.Tänk dig att du har två pappersark som i det här fallet får representera två alleler (gener)

 

Om du lägger det blåa pappret över det vita (genomskinliga) så syns inte det genom

skinliga pappret. Det genomskinliga pappret döljs av det blåa pappret. Genomskinliga pappret = recessivt anlag, vilket i förklaringen ovan kan 

bäras dolt. Detta innebär precis som i exemplet med pappersarken att den dominanta genen (blå pappersarket) döljer den recessiva genen (genomskinliga pappersarket). Gör vi tvärtom och lägger det genomskinliga arket över det blå så syns ändå det blåa pappersarket. Ett dominant anlag kan därför inte bäras dolt.

 

Varje gen styr ju en egenskap. Säg att pappersarken styr om kaninen ska bli viltfärgad eller inte. Det blå papperarket (dominanta anlaget) styr viltfärg 

(exempelvis viltgrå) medan det genomskinliga pappersarket gör att kaninen istället blir enfärgad (exempelvis svart).

 

 

Bilden nedan visas vad som händer med kaninens färg beroende på hur vilka gener den har i genparet: 

 

Som du ser så blir kaninen endast svart när den har två stycken genomskinliga ark = två recessiva gener. Endast då recessiva gener finns i dubbel uppsättning (2st i genparet totalt 2st gener) så får kaninen den egenskap som styrs av de recessiva generna, i detta fall blir kaninen svart.

 

Kaninen blir viltgrå både om den har två blå ark eller endast ett blått ark. Detta då denna gen är dominant och la man det blåa arket över det genomskinliga så blev ju det genomskinliga arket dolt. Det är precis vad som händer i mitten bilden. Den viltgrå kaninen blir viltgrå då den dominanta genen endast behöver finnas i enkel uppsättning (1st av genparets 2st gener) för att egenskapen som styrs av denna gen ska visa sig (i detta fall viltgrå färg).

 

Däremot så har den viltgrå kaninen i mitten ett genomskinligt ark (gen) och den kan nedärva det anlaget till sina avkommor. Skulle avkommorna i sin tur få samma gen från mamman så blir ungen svart (två genomskinliga ark = svart färg).

 

Lägg också märke till i bilden ovan:

Viltgrå kanin med två blå gener = homozygot (två lika gener)

Viltgrå kanin med en av varje gen = heterozygot

Svart kanin med två genomskinliga ark(gener) = homozygot

 

 

Vill du läsa mer om inavel och genetik hittar du föregående artiklar här!

 

Text och bild Sandra Magnusson © Kaninmagazinet 2014

Har du en kanin som är väldigt pigg men rastlös så behöver ni gå ut och utforska lite nya ställen tillsammans.

Har du väldigt liten yta till din kanin kan du testa att utöka den först så den får mer utrymme. Skaffa en större bur och ha en hage till den, se till att hon får gå utomhus varje dag i koppel/hage och utforska. Har du redan stor yta till kaninen kan det hjälpa att utforska nya platser, ni kan åka/gå till en skog och springa ut eller kanske hälsa på hos någon. Ta den till nya platser där den aldrig har varit på.

Har du en innekanin som är rastlös behöver du hitta på nya leker och aktiveringstillbehör till kaninen. Har du grenar och pinnar tillgängligt eller andra gnagleksaker? Om inte, skaffa det. Det finns många leksaker man kan inskaffa till sin kanin som är populära, bland annat en aktiveringsboll (som även man kan göra själv, titta här) kattleksaker, eller hemmagjorda leksaker (gnagträd, leklåda osv). Eller varför inte börja träna klickerträning? Det är underhållande för både dig och din kanin.
Ibland kanske din kanin inte ärpå lekhumör utan bara vill ha en kompis som håller den sällskap. Sätt dig på golvet med din kanin när den är ute och visa att du finns där och är tillgänglig för lek och mys.

Text och Foto: Nathalie Månsén © Kaninmagazinet 2015

Veteranklassen är för kaniner som är lite äldre.

Detta är del sju i artikelserien om inavel. I föregående del gick vi igenom hur viktigt det är att ha flera olika gener (stor genetisk variation). Detta är inte enbart viktigt för en individ utan för alla individer i en grupp/population.

Variation inom population

Om man ser till en population (grupp, flera individer) så är det även här till fördel om individerna är mer heterozygota. Specifika gener kan rädda en population mot ex. en dödlig sjukdom. Tänk tillbaka på exemplet ovan att varje gen kan ge en specifik antikropp. Så ju fler olika varianter av gener (alleler) det finns i populationen desto fler olika antikroppar kan bildas och desto fler sjukdomar kan populationen överleva.  

Inavel leder till mer homogena individer (genetiskt lika individer), med vilket menas fler homozygota individer. Individerna blir mer lika varandra då antalet alleler (genvarianter) minskar - flera individer får därför liknande genuppsättning.

Om man ser till evolutionen så har genetisk variation spelat en viktig roll. ju större genetisk variation som finns inom en population desto mer anpassningsbar blir denna population. "Starkast överlever" är kanske ett uttryck du hört? I en ständigt föränderlig mljö är starkast här den som kan anpassa sig till förändring, och en stor genetisk variation gör en population mer anpassningsbar. På så sätt spelar genetisk variation också en viktig roll för en arts överlevnad.

Text och bild: Sandra Magnusson

Detta är den åttonde delen i följetången om inavel. Föregående delar har handlat om olika begrepp som används då man pratar om inavel. Tanken är också att du ska ha fått dig en bild av vad som sker på gennivå då vi inavlar.

Avel och selektion

Det är inte bara inavel som minskar den genetiska variationen. Även vår avel och den selektion vi gör minskar den genetiska variationen. Dock ska man komma ihåg att selektion inte minskar den genetiska variationen lika snabbt som inavel.

Hur minskar selektion den genetiska variationen?

Jo, genom att vi endast väljer ut de djuren vi vill avla på går arvsanlag (gener) förlorade.

Se till bilden nedan. Säg att unge 2 kommer gå vidare i avel och få en kull. Som du vet får ungen endast hälften av föräldrarnas gener. Tittar man på syskonen har de ju också fått hälften från vardera föräldern men de har fått gener som inte unge 2 fått från sina föräldrar.

När vi endast väljer att avla på unge 2 och inte de andra ungarna går därför ex. den röda genen förlorad då ungen inte bär denna gen. En individ kan inte ärva ner gener som den själv inte har, till sina avkommor. Denna gen kan därför inte ärvas ner när unge 2 får sin kull. Hade vi däremot valt att avla på unge 1 hade ungarna efter denna individ kunnat få denna gen, men unge 1 saknar ju gener som unge 2 och unge 3 har. Om man vill få med alla gener skulle man därför behöva låta alla ungarna få en kull när de är gamla nog – men så fungerar inte vår avel. Vi selekterar (väljer ut) vilka djur vi vill ska gå i avel utan att ibland tänka på följderna av våra val.

Då gener gå förlorade minskas därför antalet varianter av gener (alleler) = den genetiska variationen minskar.

Selektion ger alltså samma följder som inavel men det tar mycket mycket längre tid och ofta kommer nya genvarianter (alleler) till genom parning mellan djur som inte är släkt med varandra. Förlusten av genetisk variation går mycket fortare när vi inavlar då fler gener går förlorade än vad som sker vid selektion med djur som inte är släkt med varandra (ex ovan).

Då en del gener kommer i dubbel uppsättning när vi inavlar försvinner fler genvarianter (alleler):

Ungen i bilden här bredvid är inavlad. Den har fått den blå genen i dubbel uppsättning.

Jämför man den inavlade ungen i exemplet här brevid så har den tre olika alleler som den kan ärva vidare till sina avkommor i sin tur.

Ser man till unge 2 i exemplet ovan så har den fyra stycken olika alleler och kan alltså ärva ner 4st olika alleler till sina avkommor.

Således går fler gener förlorade då en inavlad individ har färre alleler (olika gener) som den kan ärva vidare till sina avkommor.

Fler genvarianter (alleler) går alltså förlorade när vi inavlar.

Kom ihåg att detta är en väldigt förenklad bild av verkligheten. I verkligheten kan det röra sig om tiotusentals fler förlorade varianter av gener (alleler) då vi väljer att inavla jämfört med ej inavlade individer. 

Vill du läsa mer om inavel och genetik hittar du föregående artiklar här!

Text och bild Sandra Magnusson © Kaninmagazinet 2014

En rolig leksak till din kanin som dessutom är gratis är toarullen.

Du kan ge den till din kanin som den är, så kan den kräva/bita på den. En del kaniner finner det underhållande medan en del andra inte förstår vad den gör där.

Foto: Nadja Nordberg

Du kan även göra den till en stor utmaning för ditt djur. Du lägger i lite mat/godis i rullen och viker ihop kanterna. Kaninen känner lukten av maten och vill genast åt den. Då har den att pyssla med ett tag. Det kan ta ett tag innan kaninen förstår hur man gör. Förstår den inte alls eller tröttnar kan du vika den lite enklare, eller bara ha en sida vikt – så det blir lite utmaning.

Foto: Joanna Andersen

Enkel och gratis aktivering.
Toarullen kommer till användning istället för att kasta bort den direkt. Tänk på att se till att kaninen inte äter upp toarullarna, får dem i sig en stor bit fastnar den i magen och då blir det ett besök till veterinären. Men oftast tuggar kaniner bara på dem och spottar ut. Låt dem leka under uppsikt.

Foto: Ronja Laursen

En till gratis aktivering är grenar, som dessutom är otroligt viktigt för kaninen.
Tänderna växer hela tiden och måste slipas ner, detta görs när den gnager på grenar. Det är både bra och underhållning. Ge olika tjocklekar på grenarna. Förhoppningsvist så blir kaninen helt tillfredsställd på att gnaga på grenar så den inte gnager på andra möbler eller saker den inte ska bita på. Mer om grenar och vad den kan äta läser du om här.

Foto: Maria Frykstedt

Text: Nathalie Månsén © Kaninmagazinet 2012

Nu börjar det bli dags att knyta ihop säcken. Detta är den 10delen i artikelserien om inavel. Nu går vi in på varför man ofta säger att inavel ger sjuka djur. Är det hela sanningen?

Lethala anlag ofta recessiva

Nu hoppas jag du förstår lite bättre vad dominanta och recessiva anlag är och att recessiva anlag kan bäras dolt (syns inte på kaninen). Nu ska vi lägga ihop 2 och 2 så kommer du förstå varför inavel kan komma att ge defekter.

Jag har tidigare nämnt att inavel ökade graden av homozygota anlag (fler lika alleler i genparet). Ovan nämnde jag också att lethala (sjukdoms) anlag ofta är recessiva. Med detta vet vi nu att en individ kan bära anlaget dolt, dvs. individen kan bära på sjukdomen utan att själv vara sjuk.

För att sjukdomen ska visa sig behövs det alltså att anlaget kommer i dubbel uppsättning i genparet (båda generna i genparet = sjukdomsanlag). En individ som har två lika gener i genparet (ex. två sjukdomsgener) är homozygot. Och vad hände när vi inavlade? Jo chansen att en individ blir homozyot blir större. Alltså – större risk att kaninen får sjukdomsanlaget i dubbel uppsättning i genparet = sjuk kanin.

I bilden ovan kan du se vad som händer när två föräldrar som är släkt med varandra paras. De båda bär sjukdomsanlag men detta är recessivt. Det syns alltså inte på kaninerna och kaninerna är heller inte sjuka. De får en kull med fyra ungar varav en unge får den röda allelen i dubbel uppsättning i genparet. Denna unge blir sjuk.

Det är viktigt att komma ihåg att det är slumpen som avgör vilka gener en unge får. Det kan slumpa sig så att ingen av ungarna i en kull blir sjuka likväl som att alla ungarna får sjukdomsgenen i dubbel uppsättning och blir sjuka.

Absolut kan en individ få en genetisk sjukdom utan att föräldrarna är inavlade. Men inavel ökar som sagt chansen att en individ blir homozygot för ett sjukdomsanlag. Dessutom kan det hända att detta sjukdomsanlag från början endast förekommer hos en individ i stammen men som vid inavel förekommer denna kanin två gånger i stammen och således finns det risk för att sjukdomsanlaget dubbleras. 

Text och bild: Sandra Magnusson

Har du en kanin som inte vill hoppa eller är mogen att hoppa lätt? Då finns det en klass för din kanin, Mini. Detta är alltså den lättaste klassen med även färre antal hinder . Några klubbar har ökat antalet minitävlingar under detta året. Denna klassen passar nybörjare eller nybörjarkaniner.

 

I mini hoppar man 24cm höga och 30cm långa hinder och banan består av 6 st hinder. Man behöver inte vara medlem för att få tävla mini. Man får såklart vara medlem om man skulle vilja det, om kaninen skulle tävla lätt någon tävling senare. Det som gäller är att en kanin som tagit pinne i lätt, inte får tävla mini om kaninen inte vill hoppa längre. Har din kanin däremot inte tagit någon pinne i lätten och kaninen känner att det inte är roligt så får du självklart tävla mini.

I mini tävlar man inte om uppklassningspinnar utan detta finns endast i lätt, medelsvår och svår. När du känner att du och din kanin är mogna nog för lätt så kan du tävla i lätt och tävla om uppklassningspinnar.

Text: Emma Lagerbäck
Foto: Nathalie Månsén