Quantcast
Channel: KaninMagazinet
Viewing all 130 articles
Browse latest View live

Kostråd till kaniner och marsvin

$
0
0
I TV4 nyhetsmorgon tog man i veckan upp kostråd för kaniner och marsvin.
 
Medverkande,
Gunnel Andersson, veterinär
Hendrike Palm, kaninuppfödare
Kaninen i filmen är Hendrikes "Fisken".
 

Vad är det som egentligen gäller?

$
0
0

Text: Hendrike Palm, 08 KaninhopparTeam
Källa: Länsstyrelsen


 

För ett tag sedan kunde man läsa på ett av många kaninforum på Facebook om två personer som hade omhändertagit kaniner. Enligt tidningsartikeln utgav sig kvinnorna för att vara från länsstyrelsen och att de ansåg att ägarens kaniner var i så dåligt skick att de behövdes omhändertas direkt. 

 

Denna tråd skapade snabbt stora diskussioner men jag blev nyfiken på vad jag som privatperson och djurägare kan göra om den dagen skulle komma för mig själv. Jag ringde upp länsstyrelsen här i Stockholm som nog blev lite förvånade av mina frågor men som vänligt svarade på dem och här kommer svaren i sin enkelhet.

 

När länsstyrelsens kontrollanter gör besök åker de i princip alltid ut i sina profilkläder som tydligt visar att de kommer från länsstyrelsen. De har också alltid legitimation som du som djurägare har rätt att kräva att få se. Därefter har de alltid med anmälan och går igenom den, om man får veta vem som skickat anmälan frågade jag inte men skulle inte tro att man får se det. Det är inte heller intressant att veta vem som skickat in utan snarare att fokus läggs på att utreda den.

 

Sen är det säkert många som sett program där man får följa djurpolisen i utlandet. Där är det många gånger så att de får invänta polis innan de omhändertar djuren. Samma regler gäller för Sverige, de kan inte omhänderta djuren om inte polis finns med på plats eller i annat fall kommer efter att inspektörerna har åkt och därefter hämtar djuren. Det är alltså polisen som hämtar djuren, inte länsstyrelsens representanter.

 

Dessa svar är det jag fick efter att jag varit i kontakt med länsstyrelsens djurskydd i Stockholm. Jag hoppas att det kan vara en liten försäkran för alla kaninägare och ni nu vet vad ni kan kräva att se och skulle detta inte stämma bör polis eller länsstyrelse kontaktas direkt för de uppskattar inte att civila personer åker ut i deras namn utan att äga rätten till det.   

 

Stort tack till Hendrike Palm som tog reda på denna informationen och gav oss tillåtelse att publicera den.

Ge inte kaninen:

$
0
0

Föda som inte är bra för din kanin

 
 

- Bambuskott


- Björkris – På vintern, de producerar ett giftigt ämne längst ut i topparna på grenarna för att förhindra harar att äta upp skotten.


- Belladonna


- Berhsyra


- Bolmört


- Choklad/godis för människor - Choklad är giftigt för nästan alla djur. 


- Fettistel


- Fingerborgsblomma


- Gnagarblandning – Som köpes i affär. Väldigt fett och leder till övervikt


- Gullregn


- Idegran


- Johannesört


- Kål – I stora mängder, gasbildande. Små mängder går bra.


- Kabbeleka


- Liljekonvalj


- Lupin


- Majs – I stora mängder, det innehåller mycket stärkelse som stör bakteriefloran i magen.


- Nyklippt gräs – Jäser, kan ge kolik och svåra magsmärtor. Kan vissa spår av olja/bensin


- Odört


- Potatisblast


- Rödklöver – I stora mängder, gasbildande

 

- Rå potatis - Innehåller mycket stärkelse som kan ge problem med  magen.

 

- Rabarber + blad - För surt för kaninmagar.

 

- Renfana


- Salt, föda som innehåller salt – Ha inte saltsten. Överdosering kan leda till njurskador och saltförgiftning. 


- Socker, föda som innehåller socker. - Är inte en naturlig del av kaninens kost. Risk för övervikt


- Sötpotatis


- Skelört


- Smörblomma


- Sommargyllen


- Spikklubba


- Sprängört


- StåndsSyren


- Tibast


- Tussilago


- Törelarter – te.x kassava


- Växter vid trafikerade vägar – Innehåller avgaser/gifter


- Växter som kan vara besprutade – Kan få i sig giftigt bekämpningsmedel


- Violer


- Åkerfräken


- Ängssyra

 

 

 Av: Nathalie Månsén

 

Inavel VIII - Variation inom population

$
0
0

Detta är del sju i artikelserien om inavel. I föregående del gick vi igenom hur viktigt det är att ha flera olika gener (stor genetisk variation). Detta är inte enbart viktigt för en individ utan för alla individer i en grupp/population.

 

Variation inom population

Om man ser till en population (grupp, flera individer) så är det även här till fördel om individerna är mer heterozygota. Specifika gener kan rädda en population mot ex. en dödlig sjukdom. Tänk tillbaka på exemplet ovan att varje gen kan ge en specifik antikropp. Så ju fler olika varianter av gener (alleler) det finns i populationen desto fler olika antikroppar kan bildas och desto fler sjukdomar kan populationen överleva.  

       

Jämför hur många olika gener det finns i de olika grupperna. Den heterozygota gruppen har fler olika varianter av gener (alleler) och kan således bilda fler olika sorters antikroppar.

 

Inavel leder till mer homogena individer (genetiskt lika individer), med vilket menas fler homozygota individer. Individerna blir mer lika varandra då antalet alleler (genvarianter) minskar - flera individer får därför liknande genuppsättning.

 

Om man ser till evolutionen så har genetisk variation spelat en viktig roll. ju större genetisk variation som finns inom en population desto mer anpassningsbar blir denna population. "Starkast överlever" är kanske ett uttryck du hört? I en ständigt föränderlig mljö är starkast här den som kan anpassa sig till förändring, och en stor genetisk variation gör en population mer anpassningsbar. På så sätt spelar genetisk variation också en viktig roll för en arts överlevnad.

 

 

Text och bild: Sandra Magnusson

Laktosintolerans!

$
0
0
Hur många gånger har man inte hört eller läst att kaniner är laktosintoleranta? Men stämmer det och vart är faktan som ligger bakom det påståendet? Jag har varit i kontakt med Marianne Tornvall på Mälarens Smådjursklinik och fått svaret!


 
 
Dimjölk från däggdjur innehåller laktos. Alla diande ungar har ett enzym i kroppen som heter laktas som bryter ned laktosen så ämnet kan tas upp i kroppen. När ungarna slutar dia, slutar kroppen att producera laktas. Om vi skulle fortsätta ge ungarna laktosinnehållande kost efter de slutat dia(som vi människor gör med våra barn), kan kroppen fortsätta producera laktas. Dock är det inte naturligt för en kanin att efter avvänjning äta laktosinnehållande produkter, så det är absolut inget man ens ska fundera på att göra. 
Om man hårddrar begreppet är kaniner och andra digivande djur som slutat dia laktosintoleranta. Det kan ge symptom så som diarré, magont, att de blir väldigt allmänpåverkade eller att man inte märker så mycket.
Det viktiga att få fram i detta är att kaniner INTE ska dricka mjölk, äta ost, keso eller annat som är onaturlig föda för dem. Bara för att en kanin äter något man ger den betyder det inte att det är bra för den. Kaniner är nyfikna djur som gärna smakar på de mest konstigaste saker.
Med detta vill jag också säga att tipsen man fått av vissa veterinärer om att ge a-fil vid t. ex medecinering eller när kaninens mage av någon anledningen är i obalans, INTE ska följas.
Ge då istället Pro Viva eller helst av allt de probiotika som finns att köpa på vissa djuraffärer och många djurkliniker.
 
 
 
 
Kom ihåg att kaniner döljer sjukdom väldigt väl. Är du orolig för din kanins hälsa - uppsök veterinär!
 
Text & Bild: Linda Gustavsson © Kaninmagazinet 2014
 
 

Lönnknyte

$
0
0

Smaskig skördetidsdessert. För att göra utmaningen större kan du använda fler lager blad eller gömma knytena så att kaninen får nosa upp dem på egen hand.

 

 

 

 

Du behöver:

  • Lönnblad (eller andra stora löv)
  • Bär
  • Gaffel

 

 

 

 

Gör såhär:

  1. Placera en lagom portion bär på bladet.

  2. Mosa med en gaffel.

  3. Vik ihop bladet till ett tight litet paket, använd bladskaftet för att ”sy” ihop det hela.

  4. Servera!

 

 

 

 

 

Text & foto: Anita Ekman © Kaninmagazinet 2014

Introducera bete

$
0
0
När våren och sommaren närmar sig får många kaniner börja beta gräs för första gången på länge. Precis som all mat ska gräs introduceras långsamt.
 
Vårgräs är dessutom extra "starkt" och kan göra små kaninmagar oroliga.
 
 
 
Ett bra knep är att låta kaninerna äta torkat bladgrönt eller färskt från affären hela vintern. Då är magen lite mer med på noterna när våren kommer. Plocka gräs samt andra gröna växter och ge till kaninen. Först bara några nypor och sen mer och mer. Introduktionen bör ta 1-2 veckor, beroende på hur känslig just din kanin är och även på hur stor del av kaninens kost som ska bestå av gräs. Det går bra att ge gräs som grovfoder, men då bör introduktionen ta minst två veckor. Kolla på bajset och utvärdera hur kaninmagen mår. Pluttarna kan bli lite mörkare utan att det behöver vara dåligt men blir de också mindre och hårdare är det ett tecken på att kaninmagen inte mår riktigt bra. 
 
 
 
Under de veckor då gräset spirar efter vintern bör du vara lite mer restriktiv med bete om du märker att kaninens mage blir orolig.
 
Tänk på att inte ge nyklippt gräs. Dels pga. gifter från gräsklipparen men framförallt då klippt gräs fort jäser, vilket kan vara förödande. Även blött gräs jäser ganska snabbt varav man bör se till att kaninen äter upp det ganska snabbt. Och naturligtvis - ge inte gräs som växter intill vägar!
 
Text och foto: Emma Almquist & Fanny Arvendal © Kaninmagazinet 2015

Kaninens tänder och munhåla

$
0
0

Kaninens tänder och munhåla är utformade för att kunna ”kapa” av och sönderdela födan. Kaninens naturliga föda består av svårtuggade, fiberrika födoämnen.
Slitaget på tänderna är således enormt. Evolutionen har löst detta genom att kaninens tänder växer under hela livet. Tänder som gör detta kallas ”aradicular hypodont”.

 

Anledningen till att tänderna kan växa kontinuerligt är att tänderna inte har någon egentlig rot utan ett tandanlag som hela tiden bildar nya celler. I överkäken ligger dessa tandanlag (som sitter vid tandens ”rot”) i nära kontakt med näshålan och ögongloben. Detta gör att problem med tänderna (de bakre kindtänderna) ofta kan visa sig genom rinnande ögon eller infektioner i näshålan etc.

 

Kaninens framtänder är kisel-liknande och används för att ”skära/slita” loss födan från marken. De har även en roll då kaninen tvättar/putsar sig (eng. grooming) och vid slagsmål.

 

Vid ett korrekt bett vilar underkäkens framtänder mot de små ”stödtänderna” (eng. peg-teeth) i överkäken. För att tänderna ska slitas korrekt krävs det att denna formation på bettet (att underkäkens tänder vilar mot överkäkens tänder) är väldigt exakt. När kaninens sedan tuggar nöts tänderna mot varandra vilket dels stimulerar att tänderna växer i lagom takt (inte mer än de nöts) och dels bidrar det till att framtänderna i överkäken bibehåller korrekt form.

 

Figur 1. Såhär ska ett korrekt bett se ut. Vänta bilden visar ett kaninhuvud i genomskärning och till höger kan du se hur tänderna ser ut när du undersöker kaninen.

 

Framtänderna kan växa så mycket som 8-12cm per år. För kaniner som sliter tänderna normalt kan tänderna växa 2-2,4mm/vecka. Hos kaniner med bettfel slits inte tänderna i den utsträckning det är nödvändigt. När detta inträffar har det i vissa fall visat sig att tänderna växer i än högre hastighet än vad som nämnts .

Mellan kaninens sex framtänder och kindtänderna finns ett ”hålrum” (se figur 2). Detta ”hålrum” kallas diastema. Diastema hjälper till att göra att maten inte åker fram I munhålan då den mals ner av kindtänderna.

 Figur 2. Bild av framtänderna i över och underkäke hos kanin. a = diastema, b = stödtänder ”peg-teeth”.

 

Kindtänderna är 22 till antalet (kaninen har totalt 28 tänder). I överkäken finns det 6st kindtänder på vardera sidan (3st molarer, 3 st premolarer) och i underkäken 5st kindtänder på vardera sidan (2st premolarer, 3st molarer). När kaninen äter hö eller gräs måste den tugga i en mer horisontell rörelse än om den äter pellets. Denna rörelse är viktig för att kindtänderna ska slitas optimalt. Således bör hö eller annat grovfoder utgöra basen i kaninens foderstat.

 

Text: Sandra Magnusson

 




Referenser:
Harcourt Brown, F. 2009. Dental disease in pet rabbits. 1. Normal dentition, pathogenesis and aetiology. In Practice 31: 370-379.
Redrobe, S. 2000. Surgical procedures and dental disorders. In Flecknell P (Ed) Manual of
rabbit medicine and surgery. Gloucester, England: BSAVA
Tornvall, M. 2011. Tandsjukdomar kanin. Författare: Tornvall Marianne, Leg. Veterinär.
Veterinären.nu.
http://www.veterinaren.nu/artiklar/kanin/matsmaltningsapparaten/tandsjukdomar-kanin/151
Trägårdh, C. 2011. Tandproblem hos kaniner. Författare: Trägårdh Cecilia, Leg. Veterinär. Fågelkliniken i Skåne AB.
http://www.fagelkliniken.se/index.php/kaniner/sjukdomar/30-tandproblem-hos-kaniner
 

Godsaker att ge din kanin:

$
0
0
 OBS! Allt dom inte är bladgrönt skall ges sparsamt, frukt ska ges mycket sparsamt om man vill ge.

- Ananas – Sägs kunna bryta ner slem och matpartiklar som binder samman päls i matsmältningssystemet. Måste ges färsk. Mycket socker!


- Betblast


- Banan  (Socker!)


- Blast från rädisor


- Broccoli + blast


- Blomkål  (Små mängder, gasbildande)


- Brysselkål (Små mängder, gasbildande)


- Blåbärsris - Populärt hos de flesta kaninerna och kan ges som tillskott under vintern. Det sägs vara bra mot diarré.


- Blåbär - Rika på antioxidanter som är viktiga för kaninens hälsa.


- Björklöv - Ges som torkade eller färska. Motverkar på lång sikt att leversjukdomar utvecklas. Innehåller C-vitamin.


- Basilika


- Citronmeliss


- Dill


- Dragon


- Eklöv – Sägs vara bra vid trumsjuka, om torkade. Ska inte ges om det inte är nödvändigt.


- Frukt (som godis, mycket socker)


- Gurka - innehåller mest (97%) vatten och är därmed ganska onödigt att ge såvida inte kaninen är i behov av vätska.


- Groblad - Ges både som torkad och färsk, och skall vänjas in långsamt som allt annat i kaninväg. Groblad är "perfekt" föda för kaniner, då den är grovbladig och innehåller mycket viktiga fibrer för en kanins mage. Dessa blad är bra vid diarré eller lös mage, och underlättar matsmältningen för kaninen. Innehåller mycket C-vitamin


- Gräs (ej nyklippt eller det som gräsklipparen lämnat efter sig)


- Harkål


- Hallon + blad – Blad kan ges både färska och torkade, rikt på C vitamin och innehåller nyttiga organiska syror som är skonsamma för kaninen på olika sätt. Socker i bären!


- Koriander


- Kummin


- Kokt potatis


- Krasse


- Kålrötter


- Klöver (ej för mycket, gasbildande och innehåller östrogen vilket kan framkalla brunst)


- Kirskål


- Ljung


- Jordgubbar + blad (socker i bären!)


- Jordärtskocka


- Lavendel


- Lönnblad – Kan ges torkade och färska. De är lätta att torka och sedan blanda in i pelletsen.


- Lomme


- Mynta


- Malört


- Morot + blast – Ges både färsk och torkad. Innehåller A vitamin och Beta karoten som är bra för kaninens syn. Blast kan man ge mycket av, morot bara då och då.


- Majskolv (godis, innehåller socker och stärkelse)


- Melon (socker!)


- Maskrosblommor


- Maskrosblad - Ges både torkad och färsk. Mycket nyttigt för kaniner, dels för att växten innehåller mycket fibrer, och dels för att bladen innehåller viktiga vitaminer för kaninen. Skall inte ges i väldigt stora mängd då gaser i magen lätt uppstår samt att kalciumhalten är ganska hög.


- Nässlor (unga) – Ges torkade. Nyttigt fodertillskott, rikt på vitamin A, C och järn. Renar kroppen från skadliga ämnen. Hjälper till vid vår fällningen eller innan avelssäsongen sätter igång ordentligt.


- Oregano


- Paprika (Grön är nyttigast för tänderna, den röda är lite sötare, godis)


- Papaya - Sägs kunna bryta ner slem och matpartiklar som binder samman päls i matsmältningssystemet.Bra att ge vid fällningsperioder. Måste ges färsk och sparsamt.


- Persilja - Nyttigt och gott, men innehåller mycket kalcium vilket kan ge tex urinsten i alltför stora mängder.


- Pepparmynta


- Pimpernell


- Rölleka – Nyttig blomma/växt som ges torkad och färsk. Inflammationsdämpande för magen.


- Rädisor


- Rosmarin


- Rönnbär - Perfekt tillskott på vintern och innehåller mycket C-vitamin. Skall ges torkade då färska är ganska sura för en kaninmage. Rönnbär och även rönnbärsblad + kvistar brukar vara mycket populärt.


- Ringblomma - Ringblomma blandas med fördel in i kaninens pellets för godare smak och nyttiga vitaminer.


-
Spenat


- Salvia


- Späda tistlar


- Svartavinbär + blad – Bladen kan ges både torkad och färsk. Ökar utsöndringen av urin vilket gör att gifter som finns i kaninens kropp lättare förs ut. Är mycket rika på C-vitamin.


-
Sallad - Romansallad, Ruccolasallad, Mangold, Röd mangold, Machesallad. Innehåller mycket vatten. Isbergssallad bör ges i mycket små mängder då detta, precis som gurka, nästan bara innehåller mycket vatten och i princip ingen näring.


- Smultron+ blad – Bladen ges både torkad och färsk. Precis som svartvinbärsblad så ökar smultronbladen utsöndringen av urin. Innehåller C-vitamin.


- Spenat


- Selleri


- Timjan


- Valört


- Vicker (T.ex Häckvicker)

 Av: Nathalie Månsén

Kaningård/Gårdsnamn

$
0
0
Det finns två olika kaninföreningar i landet som registrerar kaningårdsnamn. SKAF för utställare och SKHRF för kaninhoppare. För båda finns några olika kriterier som uppfödaren ska uppfylla för att få lov att registrera sin kaningård.
 
 
SKAF uppfödarnummer
Detta är inte samma sak som att registrera kaningård. Här finns bara ett enda krav och det är att man är medlem i SKAF. Läs mer i vår artikel här.
 
SKAF kaningård
Detta är en typ av kvalitetsmärkning som inom SKAF visar att uppfödaren har vissa kunskaper och har bedrivit framgångsrik utställningsavel under några år. Här finns några krav:
- 18 år och medlem i SKAF
- Ska ha avlat vitsordat i 3 år
- Uppfödaren skall ha genomgått "Kursen för den som driver handel med djur avsedda för sällskap och hobbykaniner".
 
 
 
SKHRF gårdsnamn
Detta är SKHRFs version av en kvalitetsmärkning för uppfödare. Till skillnad från SKAFs kaningårdsnamn kräver SKHRF att uppfödaren genomgår en kontroll av kaningården. Att registrera kaningård inom SKHRF ger dig även möjlighet att låta din uppfödnings avkommor tävla under ditt gårdsnamn, något som många tycker är väldigt roligt. Ett antal krav och regler finns gällande gårdsnamn inom SKHRF:
- Gården måste följa gällande lagstiftning för kaninhållning. 
- En seriös uppfödning ska bedrivas på gården. Med seriös menas väl genomtänkt och planerad avel. Köpeavtal bör upprättas och inga ungar bör levereras tidigare än vid åtta veckors ålder.
- Gårdsnamn får endast användas på egen uppfödning.
- Om innehavaren/innehavarna inte följer direktiven äger Sveriges Kaninhoppares Riksförbund rätt att dra in gårdsnamnet.
 
Vill du läsa mer detaljerat om de olika registreringarna rekommenderar vi dig att surfa in på respektive förenings hemsida. Det kostar pengar att registera gård och det finns forumlär att fylla i.
 
En sak som är värd att tänka på är att det inom SKHRF finns avelsutskott, det finns inte inom SKAF.
Vissa menar att det finns själ att skärpa reglerna kring gårdsnamn i båda föreningarna för att verkligen kunna kalla det en kvalitetsgaranti.
 
Text och foto: Emma Almquist © Kaninmagazinet 2015

Körtlar vid könet

$
0
0
Kaninen har två körtar på vardera sida vid könet och vet man inte om detta kan man som kaninägare bli rädd och orolig när man hittar dessa på sin kanin.

Det är som en ficka, och i den fickan kan det ibland samlas sekret i olika färger och det kan lukta väldigt illa. Oftast känner man den illaluktande doften från körlarna när man öppnar fickan, men det kan även lukta lite starkare och oftare på okastrerade kaniner, hanar som honor.
 
Körtlarna sitter vid dem röda pilarna
 
 
Det kan vara bra att rengöra där ibland men det är viktigt att vara mycket försiktig. Det är lättare om man är två som hjälps åt att rengöra detta då det kan vara lite svårt att göra själv.
Använd ljummet vatten och använd främst bomull för att rengöra, är det mycket sekret kan du ta en blöt tops och försikigt peta bort det med. Var noga med att torka torrt när rengöringen är klar.
Håll koll på körlarna regelbundet för att veta när det behövs rengöras för att undvika doften.
 
 
När du hittat körteln blant all päls kan du sära lite försiktigt för att se om det ska rengöras. 
 
 
Text och foto: Nathalie Månsén © Kaninmagazinet 2015

Stödmatning

$
0
0

En kanin kan sluta äta av olika anledningar, den kan vara sjuk, ha tandproblem eller nyss ha blivit opererad tillexempel. Eftersom kaninernas magar måste hållas igång hela tiden är det viktigt att du som kaninägare agerar.

 

När kaninen slutar äta uppstår det problem med magtarmen och desto längre det går kommer det ingen avföring vilket leder till att magsäcken svullnar och trycker på andra organ. Kaninen vägrar äta då när den känner smärta, det blir som en ond cirkel.

 

Oavsett vad orsaken är till att djuret inte vill äta ska man ingripa och stödmata. Finns det ingen andledning till varför djuret inte vill äta, ska man genast kontakta veterinär.

 

Critical Care – Räddaren i nöden
Critical care från Oxbow är ett vällingpulver baserat på hö. Det innehåller mycket fibrer.  CC köper du hos din veterinär, internet eller hos en djuraffär (mycket sällan det finns där men kan förekomma).

 

Har du inte tillgång till CC kan du krossa din vanliga pellets till ett fint pulver. Ett effektivt sätt är att ha det i en tjock påse i frysen, sedan slå på det med en sten/hammare tills det blir ett pulver. Sedan löser du upp det med vatten och så att du kan få upp det med en spruta. Det brukar gå lättare att få i det i sprutan om man har filtrerat det med en sil först.

 

Foto: Nathalie Månsén



Sprutor finns att köpa på apotek och vissa djuraffärer. Man kan även använda sig av en pipett, det finns oftast hos veterinärer.

 

Foto: Nathalie Månsén

 

Det tar mycket tid att stödmata din kanin, det är mycket mat den ska få i sig. Man ska mata ofta och inte allt för mycket åt gången, tänk även på att ge din kanin vatten om den inte dricker själv. En kanin ska ha minst 2 dl vatten i sig för att inte bli uttorkad.
Är det lätt att mata din kanin fördela det då vid 4 tillfällen på ett dygn. Oftast är det lite svårt, då får man mata små mängder varannan timme.

 

Ge ca 1 dl färdig CC blandning per kilo, väger din kanin tre kilo ska du ge den 3 dl=300ml per dag.

 

Mer om Critical care och hur du använder det kan du läsa om här.

 

Det krävs förberedelser, sitt i ett lugn rum utan några andra djur som kan stressa kaninen. Ha alltid en handduk eller papper tillgängligt så att du kan torka kaninen. Ha sprutan färdigfyllt innan du hämtar kaninen. Ett tipsär att ha flera sprutor, en med välling och en med vatten (om kaninen inte dricker själv).

 

Är din kanin inte van vid att vara fasthållen kan du linda in den i en handduk, då kan den inte skada dig eller sig själv.


Såhär gör du:
Ställ djuret i mitten på en handduk så att huvudet är vid kanten. Sedan tar du ena sidan av handduken runt ryggen, se till att frambenen hamnar innanför handduken. Handduken ska sitta precis runt halsen. Sedan sveper du den andra sidan av handduken på samma sätt över.

 

Foto: Amanda Sundblad

 

Du kan även sitta på knä med kaninen mellan benen och kaninens ansikte bort från dig.

 

Foto: Amanda Sundblad

 

Fungerar inget av sätten kan man lägga kaninen på rygg i knät. Se till att ha fötterna på en hög pall eller liknande så att kaninen kommer i mer sittande ställning. Gör man denna metoden får man ta lite i taget och vara väldigt försiktig.

 


Matning
För in sprutan från sidan bakom framtänderna och sikta snett bakåt. Var noga med att du får in spetsen på sprutan i munnen.
Spruta in 1-2 ml i taget och ta ut sprutan så att kaninen kan svälja ordentligt.
Är sprutan kletig av välling torka av den innan du ger igen, det fastnar lätt i pälsen. Torka även av kaninen när du är klar, så det inte sitter kvar matrester.

 

 

Foto: Amanda Sundblad

 

När kaninen börjar äta/bajsa igen är olika. Det beror på sjukdom och på individen. En del börjar efter ett dygn, en del inte förens 4-5 dygn. Det gäller att ha tålamod och fortsätta kämpa på med matningen så länge inte allmänna tillståndet försämras, då bör man kontakta veterinär.

 

Foto: Amanda Sundblad

 

Se alltid till att det finns fräscht och rent vatten samt mat till kaninen ifall att den börjat äta. Dricker kaninen normalt från en flaska kan det vara bra att ställa fram en vattenskål också, det underlättar ifall att de har ont i munnen/tänderna, plus att den får i sig mer vätska ifall att den skulle börja dricka.

 

Lycka till, ha tålamod och fortsätt kämpa.

 

 

Text: Nathalie Månsén © Kaninmagazinet 2014

Protein

$
0
0

Protein är huvudbeståndsdel i djurkroppens organ, muskler och enzymer.



Protein i fodret är nödvändigt för kroppens underhåll, tillväxt, produktion av ull/päls, fortplantning och mjölkbildning.
Protein är uppbyggt av aminosyror. Dessa aminosyror kan kombineras på olika sätt och förekommer i olika antal i varje protein. Alla proteiner innehåller grundämnet kväve. Bakterierna som finns i kaninens bildtarm kan tillverka värdefullt protein ur enklare kväveföreningar. Detta utnyttjar kaninen vid koprofagin, läs mer om det här. Kaninen ställer därför lägre krav på det tillförda proteinets aminosyrasamansättning än de flesta enkelmagade djur.

 

 

Underskott av protein kan leda till dålig tillväxt, nedsatt livskraft samt fortplantningsstörningar.
Överskott av protein används som energi eller omvandlas till fett. För stora mängder leder till fodersmältningsstörningar som kan leda till sjukdom och dödsfall. Detta är känsligast på ungdjur men förekommer även på äldre kaniner.

 

Protein är i allmänhet det dyraste näringsämnet. Därför blir det dyrade vid för mycket foder, håll en bra balans.

 

Text: Nathalie Månsén © Kaninmagazinet 2014
Foto: Maria Frykstedt

Mått på hinder

$
0
0

Det finns lite mått som kan vara bra att känna till när du bygger hinder, eller ska kombinera två hinder tillsammans. Det finns även regler om störst tillåtna mått mellan bommar samt minsta mått från översta bommen till hinderstödets topp.

 

Först och främst så måste du veta hur man mäter höjd, längd och bredd på ett hinder:

 

 

Höjd

Det lodräta avståndet från marken/golvet till den högsta punkten på den översta bommen/planket. Vid gropigt underlag blir måttet något godtyckligt då man får försöka mäta där det ej är någon grop eller kulle.

 

Längd

Det vågräta avståndet mellan främsta bommens/plankets framkant och den bakersta

bommens/plankets bakkant i ett hinder/kombinerat hinder. Maxlängden på ett hinder (för banhoppning) får inte överstiga 80cm.

 

Bredd

Minsta avstånd mellan hinderstödens insidor. På tävling är minsta tillåtna bredden på ett hinder 55cm.

 

Minsta bredden på giraffen mäts från giraffens nos (inte hals). Minsta avståndet är mellan giraffens nos och trädet (andra hinderstödet). Detta avstånd får alltså inte vara mindre än 55cm för att hindret ska vara godkänt för tävling.

 

Andra mått

  • Från översta bommen till hinderstödets högsta punkt måste det vara minst 3cm.
  • Mellanrummet mellan bommar/plank (lodräta avståndet, höjden) eller från marken till bom/plank får avståndet inte överstiga 8cm.
  • Vågräta avståndet mellan bommar (mät längden) bör inte överstiga 32cm.

 

 

 

Text: Sandra Magnusson
Bild: Tarkan Sönmez, Sofie Jansson och Sandra Magnusson

Bildspecial: Rexkaniner

$
0
0

Rexkaniner

 

Viltgul manteltecknad
Foto: Aimee Seigner
 
 
Vit rödögd
Foto: Greta Kling
 

Vit rödögd
Foto: Nathalie Månsén
 
 
Vit rödögd
Foto: Nathalie Månsén
 
 
 
Zobelsiames blå
Foto: Ann E Jacobsen
 
 
Castor Manteltecknad
Foto: Elin Alvarsson
 
 
Viltgul
 
 
Blå
Foto: Ann E Jacobsen
 
 
Viltblå
Foto: Ann E Jacobsen
 
 
 

Castor
Foto: Mette Blågfelt
 
 

Castor
Foto: Annika Helgesson
 
 
 

Manteltecknad blå
Foto: Ann E Jacobsen
 
 
Dalmatiner svart
Foto: Nathalie Månsén
 
 

Dalmatiner svart
Foto: Annika Helgesson
 
 
Dalmatiner castor
Foto: Www.farferis.n.nu
 
Dalmatiner Castor
Foto: Annika Helgesson
 
 

Dalmatiner blå
Foto: http://www.blabarets-kaniner.se/
 
 

Dalmatiner viltisabella
Foto: http://www.blabarets-kaniner.se/
 
 
 

Dalmatiner havana
Foto:http://www.blabarets-kaniner.se/
 
 

Havana och dalmatiner havana
Foto:Foto:http://www.blabarets-kaniner.se/
 
 

Havana
Foto:http://www.blabarets-kaniner.se/
 
 
Havana brokad (Ej godkänd)
Foto:http://www.blabarets-kaniner.se/
 
 

chinchilla blå
Foto: Foto:http://www.blabarets-kaniner.se/
 
 
Chinchilla
Foto:http://www.blabarets-kaniner.se/
 
 
 
 
Svart
 
 

Svart
Foto: http://www.nimbuskaningard.se

 
 
Viltbrun
 
 
 
Rysstecknad zobelbrun
Foto:Elin Elovsson
 
 

Chinchilla
Foto: Myrra@ifokus.se
 
 

Isabella
Foto:http://www.blabarets-kaniner.se/
 
 

Madagaskar
Foto:http://www.blabarets-kaniner.se/
 
 

kanel
Foto:http://www.blabarets-kaniner.se/
 
 

 Kanel manteltecknad
Foto:http://www.blabarets-kaniner.se/
 
 

Röhn
Foto: http://www.blabarets-kaniner.se/
 
 

Svart gul japantecknad
Foto:http://www.blabarets-kaniner.se/
 
 
 
 

Viltgul brokad (Ej godkänd)
Foto:http://www.blabarets-kaniner.se/
 
 

Viltisabella
Foto:http://www.blabarets-kaniner.se/
 
 
 

Blå brokad
Foto:http://www.blabarets-kaniner.se/
 
 

castor och viltgrå
Foto:http://www.blabarets-kaniner.se/
 
 

vit rödögd
Foto:http://www.blabarets-kaniner.se/
 
 
 
Liten rex - svart
 
 
 
Liten rex - kanel
 
 
 
Liten rex- havanna
 
 
 
Liten rex - Chinchilla
Foto: Myrra@ifokus.se
 
 

Liten Rex - rysstecknad svart
Foto: http://www.nimbuskaningard.se
 
 
Liten Rex - rysstecknad svart
Foto: http://www.nimbuskaningard.se
 
 
Liten Rex - rysstecknad svart
Foto: http://www.nimbuskaningard.se
 
 
 
Liten Rex - Svart
Foto: http://www.nimbuskaningard.se
 
Liten Rex: Svart och rysstecknad svart
Foto: http://www.nimbuskaningard.se
 
Liten Rex - Castor
Foto: http://www.nimbuskaningard.se
 

Liten Rex - Castor
Foto: http://www.nimbuskaningard.se
 
 
Liten Rex - Zobelbrun
Foto: http://www.nimbuskaningard.se
 
 
 
 

 


Vatten

$
0
0

Alla fodermedel innehåller vatten. De högsta vattenhalterna har gröna växter, rotfrukter och frukt.

 

Vattenhalten i de olika fodren ligger mellan 80-90%. I hö, halm och olika sädesslag ligger vattenhalten på ca 15%.

 

Vattenhalten i fodret har stor betydelse för hållbarheten eftersom kaninerna är känsliga för mögligt foder. Man ska alltid se till att det fodret man köper är av högsta kvalitet.
I stråfodret ska det ligga under 20 procent och i spannmålet inte över 15 procent. En annan sida av saken är att ju högre torrsubstans ett foder har, desto mer får man för pengarna. Vatten vill man helst inte betala extra för.

 

 

Kaninen ska alltid ha tillgång till en vattenskål eller vattenflaska med rent och fräscht vatten, byt vatten minst en gång per dag. Gärna två. På sommartid är det viktigt med tillgång till kallt vatten, då bör man byta oftare.

 

Text och Foto: Nathalie Månsén © Kaninmagazinet 2015

Dvärgscheck

$
0
0

Danska: Dvaergscheck
Norska: Dvergschecke
Finska: kääpiöscheck

 

Dvärgscheck är den minsta formen av Scheckkaniner och härstammar från Tyskland där den blev godkänd som ras 2002. Det är alltså en ganska ung ras. I Sverige togs den upp 2007. Kaniner med färgad teckning är dock inte alls "unga", sådan teckning är känd sedan 1600-talet, Scheckanlaget är känt sedan 1700talet.

 

Antagligen avlade man vidare på teckningen på grund av att den är så vacker, vilket även gjorde den populär i kaninvärlden. I början avlade man säkert inte med en avelsplan, anlagsläran var inte tillräckligt utvecklad. 

 

Ska man avla på Scheckkaniner är det viktigt att ha risken för vitscheck i åtankte. Vitscheck bär på en deffekt som gör att de flesta sådana kaniner dör vid ung ålder.

 

 
Det viktigaste hos en Scheck är teckningen. Prickar, streck, fjäril med mera ska se ut på ett speciellt sätt, samt sitta på vissa platser. Inte undra på att folk kallar dem för konstverk!
 

 

Vid utställning

 

Poängskala 

 

Vikt    5
Rasprägel och tresentation    10
Kroppsform    20
Pälsens täthet    10
Pälsens kvalitet    10
Huvudets teckning och färg   20
Kroppens teckning och färg    20
Kondition och vård   5
Summa poäng    100

 

Viktskala


Ungdjur
För ungdjur anges en idealvikt i förhållande till åldern som ger 5 poäng.

 

Ålder i månader                 
4 intill 5 mån.                       1,0 kg
5 intill 6 mån.                       1,2 kg                                   
6 intill 7 mån                        1,4 kg                                     
max vikt                               2,0 kg

 

Vuxen
- 0,90 kg                            0p 
0,91 - 1,00 kg                     3p
1,01 - 1,20 kg                     4p
1,21 - 1,80 kg                     5p
1,81 - 2,00 kg                     4p
2,01 och högre                    0p

 

 


Utdrag ur rasprägel, kroppsform, päls, färg och teckning (Nordisk kaninstandard)
Öron
Öronen är jämnt behårade, bäres styvt upprättstående och skall ha avrundad överkant. Öronlängden skall harmoniera med kroppsstorleken.Öronlängden skall vara mellan 5,5 - 8 cm, ideallängden är 6,5 cm.
Huvud
Huvudets storlek skall hos såväl hanar som honor harmoniera med kroppsstorleken. Näspartiet skall vara kort.
Hakpåse
Hanar får ej ha hakpåse. Det får förekomma så kallat hakskägg. Detta är ett smalt hudveck.Honor bör inte ha hakpåse. Vid bedömning av hakpåse skall djuren sitta i upprätt ställning.
Ben
Frambenen är kraftiga, korta, brett åtskilda (som bär upp kroppen fritt från underlaget). Bakbenen är kraftiga raka och bäres parallellt med kroppen.

 

 

Färg
Teckningen är godkänd i färgerna svart, blå, havana, madagaskar, isabella, tvåfärgad svart/rödgul och tvåfägad blå/rödgul 
Grundfärgen är vit på alla varianter. 
Ögonfärg: enligt respektive teckningsfärg   
Klofärg: färglös

 


Huvudets teckning
Teckningen består av fjärilen, ögonringarna, kindfläckarna och öronfärgen. Fjärilen har vingar som skall täcka överläppen till mungipan. Från vingarnas samlingspunkt skall det inte för långa, avrundade hornet, sitta mitt på nosryggen. Ögonringen som omsluter ögat utan avbrott skall vara regelbundet oval. Kindfläcken sitter väl åtskild nedanför och något bakom ögonringen. Öronen är färgade i hela sin längd och färgen skall avgränsas så skarpt som möjligt vid öronroten.

 

 

Kroppens teckning
Teckningen består av ålstreck och sidofläckar.
Ålstrecket börjar vid öronroten och fortsätter över ryggen till svansspetsen utan avbrott. Ålsrecket skall vara så jämnt som möjligt med samma bredd från skulderbladen till svansroten. sidofläckarna sitter på sidan och på låren. De skall vara symmetriskt fördelade på båda sidorna. De enskilda fläckarna skall vara fria från varandra och tre till sju till antalet per sida. Enskilda fläckar på  buken svansens undersida och benens insida är inte fel.

 

Vanliga fel som medför poängavdrag
Smalt eller långsträckt huvud, något lång nosrygg, smalt nosparti. Öronen bågställda, så att de endast är sammansatta vid öronspetsarna. Öronen korsar varandra. Mindre avvikelser från idealtypen. Ett ojämnt ålsträck. Fläckar på andra ställen än beskrivet. Pigmentfri, köttfärgad läpp. Sammanväxta fläckar i sidoteckningen. För många eller för få fläckar i sidoteckningen. Många och/eller stora fläckar på buken, svansens undersida och lårens insida.

 

 

 

Text: Nathalie Månsén och Emma Almquist © Kaninmagazinet 2015
Foto: Kolartorpet.se
Källa: Nordisk Kaninstandard o "Raskaniner" av Åke Johansson

Att sätta ihop kaniner

$
0
0
Att ha två eller flera kaniner ihop blir vanligare och vanligare, något som både forskning och en del kaninhistoria pekar på kan vara positivt för kaninerna. Många är de som sett två kaniner tillsammans och önskat att aldrig mer ha en kanin ensam, men innan allt gos måste kaninerna lära känna varandra. Att sätta ihop kaniner kan vara både lätt och svårt, och det finns inte ett sätt för alla kaniner. Här presenterar vi några olika metoder som ni kan testa.
 
Foto: Linda Gustavsson
 
 
Lämpliga kaniner att ha tillsammans är hona - hona, hona - kastrerad hane, kastrerad hona - kastrerad hane. I vissa fall fungerar hanar att ha ihop, men oftast inte och risken för skador är stor. Kastrerade par har störst chans att komma väl överens och inte separera under sina liv. Hona och hane som inte kastrerade ska man inte ha ihop eftersom det sliter otroligt på honan. Nästan alla kastrerade individer går att få ihop med en annan kanin om man har rätt metoder och bra tålamod.
 
När två kaniner ska bli vänner måste de göra upp en del saker mellan sig, "rang" är den viktigaste. Rangordningen bestämmer vilken kanin som har mer/mindre "makt", för att uttrycka det väldigt enkelt, något som kan vara mer eller mindre påtagligt hela kaninernas liv tillsammans. Detta görs, precis som hos de flesta djur, genom styrkemätning; kaninerna måste oftast "slåss" lite. Ibland är det nästan inget alls, och ibland tar det en hel del tid och kraft. Ett riktigt slagsmål ska man dock inte låta det bli, då båda kaninerna sitter fast i varandra i en arg liten sparkande, fräsande boll. Men det är väldigt viktigt att man låter dem jagas, rida på varandra osv, om de verkar behöva det. Men alltid bara till en viss gräns. Hårtussar kommer troligen flyga, men detta är vad man får uthärda en kort stund för en livslång vänskap. För matte/husses hjärta kan det bli en svår stund att se sina kaniner bete sig så pass hårdhänt, men så länge ingen av kaninerna tar allvarlig skada så försök hålla dig utanför! Längre stunder av jagande eller ridning kan också avbrytas kort, genom att bara flytta kaninerna 1 meter från varandra.
 
Uppvisning av dominans i hagen
Foto: Emma Almquist
 
När du bestämt dig för att sätta ihop två kaniner finns det lite olika metoder.
 
Vissa hävdar att en del "dejter" är bra innan själva mötet ansikte mot ansikte. Detta kan ske genom att man låter kaninerna byta leksaker, toalådor, hagar eller till och med burar någon vecka innan första mötet. Detta för att kaninen ska vänja sig vid att ha en annan kanins lukt omkring sig. Att ha kaninerna i hagar bredvid varandra kan ge dig en ledtråd på hur väl kaninerna accepterar varandra, total aggression är förståss negativt och du kanske bör fundera på en annan kaninkompis. Lite bråk är ingen fara.
 
Genom att låta dem äta bredvid varandra och klappa dem bredvid varandra kan man vänja kaninerna vid att den andra är något bra och ofarligt. Om man har osäkra kaniner eller en kanin som har svårt att bli vän med andra kaniner kan detta vara något som får upprepas om och om igen. Ha tålamod och satsa på positiv förstärkning i närhet av den andra kaninen.Förr eller senare fungerar denna metod oftast även för "svåra" kaniner.
 
En annan metod är att man låter kaninernas första möte ske under en bilfärd i en transportbur. Det är ytterst, ytterst ovanligt att kaninerna slåss i transportburen, men ha handskar redo för säkerhets skull. Detta är inte en metod som passar alla kaniner, vet du att din kanin blir väldigt rädd av bildfärd så utsätt inte den för detta! Meningen är inte att skrämma ihop kaninerna då detta kan ge motsatt effekt på bondingen. Syftet är att helt enkelt addera lite stress till situationen även för en lugn kanin och kaninerna kommer med stor sannolikhet att kura ihop sig tätt intill varandra. Teorin bakom denna metod är att bilfärden leder till att de vänjer sig vid varandras närvaro, kurar ihop sig bredvid varandra och lär sig att den andra kaninen inte är ett hot. En teori om varför detta fungerar är att kaniner ser andra kaniner som en trygghet vid stress och därför kan de ta till sig närheten av en annan kanin under en sådan situation. Som sagt ska metoden dock bara användas till kaniner som inte mår dåligt av bildfärd, vi ska inte utsätta våra kaniner för onödigt lidande! Lite stress, inte mycket!
 
Innan kaninerna träffas löst är det bra att plocka fram rejäla handskar, kraftiga skor och en handduk att avbryta riktiga slagsmål med. Handskar och skor är för att du ska våga/kunna ingripa utan att bli skadad om kaninerna verkar gå för hårt på varandra. Men kom ihåg, ingrip inte i onödan, försök ha is magen!
 
Den första platsen som dina kaniner får träffas på fritt bör vara helt okänd för båda kaninerna, detta är vad som fungerar bäst för nästan alla kaniner.  Inga lukter från någon av kaninerna får finnas så att den kaninen lukten tillhör inte råkar känna att hen måste försvara området då detta kan leda till onödiga aggressioner. Ett större badrum eller en ny hagplats kan fungera bra. Har du inte en sådan plats att tillgå bör honan flyttas till hanen, enligt kaninägares erfarenheter. Ha gärna lite hö och annat tillgängligt, äta är något de kan göra tillsammans som en social aktivitet. Se till att mumsbitarna inte är för goda dock, då kan det lätt bli lite gruff och slagsmål pga det vilket ju är det motsatta till vad vi vill! Att kaninerna ignorerar varandra i början är både bra och vanligt, det betyder att de inte ser den andra som ett akut hot. Sitt med dem i någon/några timmar tills kaninerna känns avslappnade och kan mötas utan att vilda parningar utbryter.
 
Äta är en social aktivitet som kan hjäpa kaninerna lära känna varandra
Foto: Linda Gustavsson
 
Nästa steg är frivilligt, men ibland känns det tryggt att ha ett mellansteg mellan neutral plats och boplats. Mellansteget kan vara en stor hage där båda varit innan, detta är speciellt bra om kaninerna ska bo ihop på en något mindre yta. Gör samma sak här, sitt med dem och betrakta deras samspel. Lite nya jagningar/parningar är helt normalt, här kan ju kaninerna känna att de vill försvara utrymmet som sitt revir. Låt dem vara här tills du känner att de lagt det mesta av bråkandet bakom sig. Det är viktigt att man inte särar på kaninerna när detta uppnåtts.
 
Innan du placerar dem där de ska bo så är det viktigt att även denna yta görs helt ren. Såpa, tallbaserad, och ätticka gör jobbet väl om man diskar noga. Två kaniner behöver stor plats och gömställen när de ska bo ihop, så att fundera över att minst dubbla boytan eller låta dem bli frigående/ha en hage kopplad till buren är inte alls dumt. Inred boningsplatsen med mycket hö, grenar och annat som kan distrahera kaninerna till att ha en trevlig tid tillsammans under sin första natt. Kör en runda i bilen och sätt sedan in båda kaninerna samtidigt där de ska bo. Det är väldigt bra om du kan observera dem de första timmarna och sedan sova bredvid deras boplats, kaniner tenderar att bli väldigt pigga vid 4-5-tiden på morgonen och då kan onödiga bråk bryta ut som ibland måste stoppas.
 
 
Foto: Katarina Vallbo
 
När första natten är avklarad så menar många att kaninerna gärna ska ha bevakning i ett dygn till innan man kan slappna av lite mer. Smågnäbb kan uppstå, och är helt normalt i allt från en vecka till en månad efter ihopsättningen men inga stora slagsmål ska bryta ut. Fortsätt ha kaninerna ihop vid alla tider, gärna även tex veterinärsbesök.
 
Flera forskningsrapporter visar att kaniner som bor ihop har lägre stressnivåer och inte är lika uttråkade. Att ha en atfrände runt sig är naturligt för kaniner och om det går så menar många att detta är det bästa för de flesta kaniner. Vissa kaniner går dock inte ihop, eller tar mycket längre tid att få ihop än en dag som i denna texten. Såklart får du se till just dina kaniner och din situation, men skulle du känna för att ge din/dina kaniner en kompis så har du nu en bra grund för att få det att lyckas. Vill du läsa mer om kaninbonding så rekommenderar jag boken jag länkat till här under.
 
Foto: Emma Almquist
 
 
Text: Emma Almquist
Källa och vidare tips: Marit Emilie Buseth - Den store kaninboka
 

Kaninernas Bön

$
0
0
Älska mig av hela ditt hjärta,
låt mig försvinna när jag känner smärta.
Ge mig vatten varje dag,
låt mig leva i välbehag.
Låt mig få springa på grönskans äng,
låt mig få sova på halmbäddsäng.
Älska mig även om jag inte är fin,
älska mig, jag är ju din kanin.

Sitta fint

$
0
0

Brukar behandla våra kaniner som hundar mer eller mindre, när de som fötts hemma är mellan 4-5 veckor brukar vi sätta dem på bordet och försöka locka dem till små tricks, ofta genom mat, typ som i videon: 

 

 

Hur gör man? Locka kaninen att ställa sig på bakbenen eller hämta grejer (typ borstar, små bollar eller liknande) sätt upp små lådor på ett bord som kaninen kan klättra upp och ner på och på så vis bygga muskler.

Hur hjälper det: Att lära kaninen småsaker som t.ex. att hoppa upp på en normal säng från golvet är någonting som kaninen oftast vill uppnå. När kaninen i fråga genomfört någonting och fått beröm känner den sig stolt och psykiskt stimulerad, vilket gör att den sträcker på sig. Träningen som t.ex. "gå" utvecklar muskler som i andra fall inte används lika flitigt och det blir inte jobbigt för kaninen att sitta fint, vilket gör att den gärna gör det oftare.
Kaniner är stolta varelser och visar mer än gärna upp sig som de små kungarna de är, även om deras "stora framgång" bara är att hoppa ett 10 cm hög hinder.

 

 
 
Text, foto och film: Rebecca Andersson Gullholm 2012
Viewing all 130 articles
Browse latest View live