Nu har du förhoppningsvis lärt dig lite om mutationer i föregående artikel. Vi ska hålla oss kvar lite vid ämnet och ta lite fler exempel när mutationer ligger till grund för förändringar.
Den ursprungliga färgen hos kaniner (vildkaniner) är viltgrå. Vid ett tillfälle har genen som vi betecknar ”A” muteras (kopieras fel) och blivit till ”a”.
Varje gen består av en lång sekvens av kvävebaser (kvävebaserna A, T, C och G). Hela frekvensen skulle vara jobbig att skriva ut varje gång och förkortas därför med t.ex. ”A”. OBS! ”A” i sekvensen är en kvävebas, Adenin medan ”A” som sekvensen förkostas till är ett påhittat ”namn” för sekvensen som vi använder i vårt ”genspråk”.
A och a är variationer av samma gen. De sitter på samma plats på kromosomen (locus). Varje kanin har ju två kromosomer som vi gått igenom tidigare.
Till slut kan det vara så att två kaniner med genkoden ”Aa” parar sig. Då finns möjligheten att en unge får genkoden ”aa”. Då uppstår helt plötsligt en ny ”färg” och ungen blir helvit och skiljer sig markant från övriga individer i populationen.
Nu till en fråga till er läsare. Skriv gärna vad du tror svaret är som en kommentar under inlägget.
Fråga.
Är albino en mutation som är till fördel eller nackdel för kaninen som får denna färg?
(Tips! Tänk på kaniner i det vilda)
Svaret kommer komma i nästa genetik artikel
Text och bild: Sandra Magnusson